World Invasion: Battle Los Angeles

World Invasion: Battle Los Angeles (Jonathan Liebesman, 2011) hör till de där filmerna som man tänkt slötitta på och sedan inser att de är en hel del bättre än sitt rykte. Det som talar för WIBLA är att den inte försöker vara mera än den är, d.v.s. i grunden en tämligen traditionell krigsfilm om en grupp soldater i strid. Perspektivet håller sig så strikt till soldaternas upplevelser på markplanet att man knappt noterar att det råkar vara utomjordningar de slåss mot. Dessa aliens kunde lika gärna vara vilken jordisk fiende som helst, inte minst med tanke på att de trots sin teknologiska överlägsenhet ändå låter sig besegras av en grupp amerikanska marinsoldater… Utgångspunkten är annars en gammal god scifi-idé; utomjordingarna är ute efter jordens vatten, men som sagt är motivet inte särskilt integrerat i filmens handling. Möjligen kan man se en parallell till oljan och kriget i Irak (några lätta hänvisningar i filmen som antyder att Los Angeles = Bagdad). Som stridsskildring ger WIBLA en realistisk känsla med sin rörliga kamera och snabba klipp. Låt vara att den innehållsmässigt vandrar längs väl trampade stigar. Det är stridens intensitet och relationen mellan män i strid, framför allt den oerfarne löjtnanten kontra den hårdföre veteran-sergeanten. Gränsen mellan att vara medveten om genrens traditioner eller bara rada upp gamla klichéer efter varandra är en tunn linje i vattnet, antar jag, men jag tycker att World Invasion: Battle Los Angeles i stort sett kommer på rätt sida om den linjen.