Ökad solstrålning har fått temperaturerna att öka, polarisarna att smälta och haven att stiga. J.G. Ballards The Drowned World från 1962 kunde idag läsas som en tidig varning om växthuseffektens följder, men sakligt sett bygger den förstås på ett väletablerat litterärt scenario som generationer av författare utvecklat före Ballard. (Världen kommer alltid att gå under.) En av de uppenbara inspirationskällorna är John Wyndhams Vidundret vaknar (The Kraken Wakens, 1953) med sina höghus som sticker upp som öar i Londons översvämmade laguner. Landskapet är detsamma, men två romaner med i princip samma utgångspunkt kunde inte vara mera olika.* Vad Ballard frammanar är en värld som regredierat, gått tillbaka till urtidens djungler och ångande träsk. Varifrån kommer de stora, potentiellt människoätande, ödlorna som finns överallt? Uråldriga biologiska drivkrafter bryter fram hos huvudpersonerna som påbörjar en färd mot sina tidigaste evolutionära artminnen, psykets djupaste skikt, tills de alla är förlorade i djungeln.**
Det finns också en litterär evolution, och det konstiga med The Drowned World är hur självklart det faller sig att läsa den korta romanen på flera metaplan, simultant. Vietnamkriget hade ännu inte tagit fart när Ballard skrev The Drowned World, men nu är det lätt att se den som en roman som pekar framåt mot alla dessa skildringar av djungeln och kriget som hallucinatorisk upplevelse, det som kom att bli bärande tema i filmer som Apocalypse Now och många många andra exempel. Ballard har sagt att The Drowned World har sin utgångspunkt i hans barndomsupplevelser i ett interneringsläger för utlänningar i Shanghai under den japanska ockupationen, alltså på 1940-talet. Det var en tillvaro utanför tiden och det normala mänskliga samhället. Vad vi har är alltså en symbolisk bearbetning av djupt privata upplevelser, som går direkt in i våra kollektiva föreställningar om det stora kriget i djungeln. Inte dåligt av Ballard.
*Och Ballard påverkade i sin tur andra, t.ex. Philip K. Dick. Den sjunkna katedralen i Dicks Glimmungs värld (Galactic Pot-Healer, 1969) framstår som ett eko av planetariet under vatten i The Drowned World.
**Någon civilisationens fernissa som slits bort i freudiansk mening är det inte fråga om, snarare Jungs kollektiva - biologiskt formerade - undermedvetande som mäktigt manifesteras. Likt Dick hade Ballard sitt litterära ursprung i science fictions träskmarker och avstod aldrig från en i grunden naturvetenskaplig syn på världen.
*Och Ballard påverkade i sin tur andra, t.ex. Philip K. Dick. Den sjunkna katedralen i Dicks Glimmungs värld (Galactic Pot-Healer, 1969) framstår som ett eko av planetariet under vatten i The Drowned World.
**Någon civilisationens fernissa som slits bort i freudiansk mening är det inte fråga om, snarare Jungs kollektiva - biologiskt formerade - undermedvetande som mäktigt manifesteras. Likt Dick hade Ballard sitt litterära ursprung i science fictions träskmarker och avstod aldrig från en i grunden naturvetenskaplig syn på världen.
2 kommentarer:
Jag har inte läst The drowned world, däremot Kristallvärlden som har ett liknande tema, tror jag. Angående Ballards litterära influenser, finns inte Conrads Mörkrets hjärta också där nånstans i bakgrunden?
Jo, säkert Conrad också. Kanske via Graham Greene; Kristallvärlden är ju en slags återberättning av Greenes Utbränd (en man med mystiskt förflutet kommer till ett spetälskesjukhus i djungeln...).
Skicka en kommentar