Den kulturhistoriska bläckfläcken

I En vinter på Mallorca berättar George Sand om en katastrof som inträffade under ett besök i greven av Montenegros palats i Palma de Mallorca någon gång hösten 1838. Gästerna – det var George Sand och Frédéric Chopin och kanske någon annan - blev förevisade grevens bibliotek. Gabriel Vallsecas portolankarta från 1439 med bl.a. de nyupptäckta Azorerna, redan då berömd och med en anteckning om att Amerigo Vespucci i tiderna betalat 80 gulddukater för den (George Sand anger 130 dukater), rullades ut på ett bord och någon placerade ett bläckhorn på ett hörn, och - tjoff! - rullade kartan ihop sig. Alla skrek och sprang om varandra, och någon hämtade vatten och började i panik torka upp bläcket, vilket fick öarna på kartan att "simma i ett hav svartare än Svarta havet" och de delikata illustrationerna att lösas upp och rinna bort… Episoden förbättrade inte George Sands rykte på Mallorca. Kartan finns ännu kvar, numera i Museu Marítim i Barcelona. Det är möjligt att man med nutida restaureringsmetoder fått bort det mesta av bläcket, men den mörka missfärgningen till vänster är väl fortfarande ett minne av händelsen. Genom George Sands skildring i en berömd bok blev i alla fall det banala missödet upplyft till en episod i västerlandets kulturhistoria, en del av kartans historia i lika hög grad som Amerigo Vespuccis anteckning om de 80 gulddukaterna.