14.6.08
I Am Legend
Undertexten i I Am Legend visar genast från början sitt fula huvud. Vi vet vad som ska komma när den brittiska vetenskapskvinnan i all välmening går emot vad "nature intended" och därigenom drar det oundvikliga straffet över världen. Som vi kommer att få se är det inte vilket antivetenskapligt straff för Nicke nyfiken som helst, utan något av samma gudomliga hämnd som i tiderna drabbade den kunskapstörstande Eva. (Också den brittiska gästforskaren är ju en slags inträngling eller åtminstone gäst i det amerikanska paradiset, oskuldens värld.) Ty forskaren var ett redskap, liksom vampyrfarsoten som gick över världen var en del av en större plan. Ett annat redskap, Will Smith, kommer i slutet att som så många svarta män i amerikansk film offra sig för den vita världen. Där hjälpte det inte ens att vara officer i USA:s armé, garanten för tryggheten och ordningen. Om inte förr står filmens oblyga ideologiska budskap klart och strålande för alla i slutet: sällan har amerikanska evangeliska end of time-föreställningar fått ett så öppet uttryck i en mainstream Hollywoodfilm som här. Det är kyrkan mitt i (den muringärdade, bevakade) byn som symbol för den rurala lilla världens slutliga seger (över ondskans hemvist, New York). Det var tredje gången Richard Mathesons roman filmatiserades, och åter en gång på ett så djupt otillfredsställande sätt att man början undra om romanen alls är filmbar i nuvarande samhällsklimat. Det är ju inte bara det att filmen totalt svängde in och ut på romanens innehåll. (Will Smith blev "legend" för att han räddade, kanske frälste, mänskligheten, i boken blev huvudpersonen Robert Neville tvärtom den legendariske siste av de gamla människorna när en ny ras av vampyrer uppstod.) Ett annat genidrag i romanen var att trots att Nevilles grannar och vänner förvandlades till vampyrer kände de fortfarande igen varandra som individer: de kunde ännu kommunicera, sända ambassadörer. I filmen var vampyrerna aldrig något annat än anonyma monster. De var i fullständig mening "de andra", de stumma terroristerna. Lita aldrig ens på din hund var budskapet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar