Det här är ganska fantastiskt. Vanliga husmöss som på 1800-talet landade på ön Gough i södra Atlanten har genomgått en svindlande snabb evolution och utvecklats till aggressiva köttätare som är två-tre gånger så stora som sina förfäder i England. Det finns 700 000 av dem på den lilla ön och de håller redan på att utrota flera arter av de inhemska fåglarna, som albatrosser och petreller. De anfaller fåglarnas hjälplösa ungar i boet, ensamma eller i grupper. Vi har ju alla hört om katter som släppts lösa på ensliga öar och utrotat en hel fågelart, men möss var nånting nytt. Artikeln i The Guardian säger att Birlife International vill utrota mössen för att rädda fåglarna, men jag kan inte låta bli att tänka att vad vi ser här ju är rena evolutionslaboratoriet där en djurpopulation tar över en ny och för arten extrem miljö och utvecklas till något annat. Och vad händer när fåglarna är borta? Bildas det kannibalistiska stammar av mössen som börjar jaga och festa på sina forna artfränder? Och är ökningen i storlek en hållbar darwinistisk trend? I så fall behövs det bara en liten olje- och civilisationskrasch och besättningen på segelfartyget som återupptäcker Gough om några hundra år är inne för the big surprise.
Från artikeln i Guardian:
Giant carnivorous mice threaten world's greatest seabird colony
...
But Gough is the stage for one of nature's greatest horror shows. One of those whaling boats, probably from Britain, carried a few house mice stowaways who jumped ship on Gough. Now there are 700,000 or more of them on the island, which is the size of Guernsey.
...
What is horrifying ornithgologists is that the humble house mouse which landed on Gough has somehow evolved to two or even three times the size of an ordinary British house mice, and instead of being a vegetarian, eating insects and seeds, has adapted itself to become a carnivore, eating albatross, petrel and shearwater chicks alive in their nests. They are now believed to be the largest mice found anywhere in the world.
...
Those who have witnessed the phenomenon say that the supersized mice attack at night either on their own or in groups, gnawing through the nests and into the baby birds' bodies. Their parents, who have never experienced predators, are unable defend their offspring from the rodents' furtive attacks.
...
Studies suggest that about 60% of all Gough's bird chicks die in their nests, probably because of predation by the mice. "It is a catastrophe. The albatross chicks weigh up to 10kgs. Ironically, they evolved on Gough because it had no mammal predators - that is why they are so vulnerable. The mice weigh just 35g; it is like a tabby cat attacking a hippopotamus", said Hilton.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar