I Borneos djungel

Jag åkte tåg och läste Kristian Petris Djungeln från 1990. Petris korthuggna prosa gick bra ihop med skenskarvarnas dunk. Petri var på Borneo för att göra en film om schweizaren Bruno Manser som levde här någonstans i skogarna, efterlyst av Malaysias regering och hyllad av västerländska naturskyddskretsar. Manser ville fästa uppmärksamheten på de nomadiserande jägarfolkens svåra situation och skogsbolagens framfart. Det var då, när bara i Malaysia 240 000 hektar orörd regnskog avverkades varje år för timrets skull. Numera har som bekant problemet ändrat uppsyn, när djungeln faller för enorma plantager av de oljepalmer som ger oss vår nyttiga biodiesel. Boken väckte ett sug att se filmen Tong Tana som blev resultatet. Från Wikipedia inhämtar jag att Bruno Manser senare tvingades lämna Malaysia, men återvände och försvann för alltid i djungeln. Sista livstecknet är från år 2000.