Trots den något pompösa inramningen kring J. V. Snellmans jubileumsår verkar det finnas ett förnyat intresse för den internationellt inriktade och radikale unge Snellman, snarare än Snellman den duvnedskitade som vi lärt känna som staty utanför Finlands Bank; nationalfilosofen och statsteoretikern. Den polemiske Snellman hittar vi ju i Saima och i Litteraturblad för allmän medborgerlig bildning. Särskilt i Litteraturbladet kommer journalisten Snellman till sin rätt, alltid lika skarp och intresserad av sin omvärld. De arktiska upptäcktsresorna var aktuella på 1840- och 1850-talen; sökandet efter Nordvästpassagen och kapplöpningen till Sibirien och Nordamerikas väldiga arktiska övärld. År 1845 gav sig John Franklin ut på sin expedition som försvann i okända öden. Det dröjde till 1854 innan John Rae kunde rapportera för den europeiska och amerikanska publiken vad inuiterna redan visste: Franklins expedition hade fått sitt slut i isen utanför King William Island sommaren 1847. Som så många andra i sin samtid tycks Snellman ha följt med rapporterna från de olika expeditionerna som sändes ut för att leta efter Franklin med spänt intresse, och i nr. 1/1856 av Litteraturbladet refererar han utförligt John Raes reseberättelse med alla sina fascinerande detaljer, från ryktena om de döda vita männen och föremålen från skeppen som dök upp bland inuiterna, till spekulationerna om kannibalism (som Snellman tar avstånd från eftersom de inte kan bevisas). "Vi hoppas, att läsaren icke skall ledsna vid, att finna detta ämne utgöra en stående artikel i bladet, så länge ännu något nytt angående detsamma kan inhemtas." I följande nummer återkommer Snellman ännu en gång till Franklin i ett detaljerat referat av Carl Brandes bok om Engelsmännens senaste Upptäcktsresor till trakterna kring nordpolen o.s.v., en "öfversättning med tillägg" som utkom i Stockholm 1855. Snellmans påfallande intresse för Franklinexpeditionen knöt ju honom till en allmän europeisk diskurs, något han själv påpekar: "Dessa upptäcktsfärder hafva redan i decennier sysselsatt det bildade Europas uppmärksamhet, och isynnerhet sedan Franklinska expeditionens förolyckande hafva de utomordentliga ansträngningarne för de förolyckades räddning öfverallt blifvit följda med det lifligaste deltagande."
Den tämligen obetydliga officiella hemsidan för J. V. Snellmans (1806-1881) jubileumsår.
En länksamling över Sir John Franklin (1786-1847).
31.3.06
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar